Osteologin är nog den tvärvetenskap som starkast förknippas med arkeologin (ta exemplet från allmänhetens ofta fällda kommentar "nu kommer arkeologerna och ska leta efter gamla ben"). Med hjälp av benmaterial kan vi exempelvis få kunskap om människors livsförhållanden.

Vid en osteologisk analys studerar man benmaterialet som kan ge viktig information om individen eller en hel population inom en tidsperiod och plats. Bland annat kan man få reda på kön, släktskap, ålder, tandstatus och individernas längd. Vidare kan man upptäcka skador som uppkommit genom medicinska ingrepp, olyckshändelser och arbetsskador. Även olika sjukdomar kan spåras.

Vi kan också upptäcka skador som orsakats av våld, som tex. olika huggskador från yxor och svärd.
Andra skelettförändringar som exempelvis förstörda kotor kan tyda på olika former av ryggbesvär. Man kan också ta reda på om en person hade närings- eller vitaminbrist och det går även att avslöja om individen har ätit mest föda från land eller hav.

När man studerar ett material från ex. vis ett gravfält och har samlat data från analysen ser man till helheten och inte enbart till individerna. Individerna i sig kan ge oss en bild av variationen av olika incidenter i just den individens liv. Men vad som är viktigast vid en sådan analysär att se till helheten av gravfältet då det ger oss en bild av en del av ett samhälle under en viss tidsperiod och på så sett en bild av livet och samhället i sin helhet.

Med gravfältet som exempel kan man se åldersfördelningen på gravfältet och räkna ut en medellivsålder. Könsfördelningen kan kanske visa på om det funnits mer av ett kön av någon anledning. Genom en studie av hela skelettdelar och olika jämförelser samt mätningar kan man även se hur en individ är byggd. Till en viss del kan man faktiskt göra en rekonstruktion av en individs utseende.